När känslorna gör det svårt

“Vad kan jag göra när mitt barns känslor tar över i matcher? När känslorna gör det nästan omöjligt för mitt barn att spela?” Den frågan får vi på Plei ofta. Det är en vanlig situation, att barn med starka känslor har perioder när känslorna ställer till rätt stora problem i idrottandet.

Vad kan man göra? Vi idrottspsykologer ser detta som en stor möjlighet till utveckling för barnet. Det finns nämligen väldigt mycket att vinna på att orka traggla lite med ditt barns utmaning: större resiliens, starkare motivation och ett gladare barn med djupare tillit till sig själv.

Det positiva är att barn med starka känslor har kontakt med sina känslor, vilket är något bra. Det gynnar självkännedom, relationer och motivation.

Men det barnet behöver är att lära sig reglera sina känslor. Den förmågan lär man sig lite i taget på lång sikt. Det är en slags träning som bör integreras med den vanliga träningen.

Hur gör man det i praktiken?

Jo, i små doser hanterar ni känslorna tillsammans. Till exempel: barnet exploderar, men inte du. Du tar det lugnt och ger några enkla ord kring det som händer. “Du är extremt besviken, jag ser det. Det är okej.”

Du hjälper alltså barnet att förstå något om sin känsla. Men du sätter också ramar kring vad man får göra med den känslan. Till exempel: “Även om du är förbannad och ledsen så får du inte slåss/sparka på saker/skrika åt andra.”

Lyssna, bekräfta, trösta och sätt gränser. Lär ditt barn att känna igen sina känslor. Det är basen i att lära barn känsloreglering. Nästa steg är att lära sig hantera dem.

En bra metod i idrott är att ha som målsättning för känsloreglering att kunna känna sina känslor djupt en stund, för att sedan kunna lämna den sinnesstämningen och rikta sig mot nästa situation. Nästa boll. Nästa match. Målet är tudelat: att kunna känna djupt, och att samtidigt kunna ha fokus på rätt sak.

Vill du ha fler konkreta verktyg för att hantera starka känslor i idrott? Kontakta oss på Plei eller följ @teamplei för mer tips och praktiska råd.